Post Punctum Saliens?

Laat oss foelja efter med brinnande haar
Den springande punkten vars syn aer saar
Och soeka lungt i orden
Daer andarna kroekta till jorden
Blir tomma paa vaerldsliga tankar?

Ska vi maanne lyssna foersiktigt
Som en boer, standigt lysa rikligt,
Naer det som skuggar din aelskades mened
Blir ogillt foervandlat till rot
Under den vaeldiga bondens fot?

Saag du naagonsin i vraan
Hur murarna maektiga straeckte
Sina finmaskigt boeljande armar
Nu saa inpyrda och blase att de saknar
Det dunklaste minnets famn?

Eller hur en doft av pastill
Oeverser ens svulster smaa
Som en sjaelvlysande
Knut i sig doeljer i den kaerlek
Du inte levande fortjaenar
Du som immiterar och blir
Drivan som smaelt?

Om blott den springande punkten aer
De mjukaste barnen flaatt?